Klyftorna mellan utrikes födda och svenskfödda stockholmare (hur är det i övriga Sverige?) har krympt de senaste tio åren när det gäller jobb och hälsa. Inkomsterna ökar för båda grupper, men här drar svenskfödda ifrån. Riktigt dystert är det på utbildningssidan, där resultaten går ner och gapet mellan svenskfödda och utrikesfödda ökar, visar en ny rapport.
Skriver Karin Thurfjell i sin artikel (Svenska Dagbladet).
– Viktigast för integrationen är att lära sig språket, det är nyckeln till samhället. När man sedan får ett jobb börjar integrationen på riktigt. Man får kontakt med fler svenskar och köper kanske hus och båt, säger Fayez Chahrstan som är ordförande i Syriska föreningen och som har bott i Sverige i 33 år.
Alen Musaefendic, näringspolitisk expert på Stockholms handelkammare, är inne på samma linje. Han menar att en välfungerande arbetsmarknad är en av de viktigaste faktorerna för att ett samhälle ska lyckas med integrationen.
I en rapport har han mätt hur integrationen i Stockholms län utvecklats under de senaste tio åren genom att titta på skillnader mellan svenskar och utrikes födda när det gäller arbetsmarknad, inkomst, utbildning och hälsa. Resultatet spretar mellan de olika parametrarna, men Alen Musaefendic tycker att den övergripande bilden är att utvecklingen varit bättre än förväntat.
– Det som är mest anmärkningsvärt tycker jag är att det mesta utvecklas åt rätt håll, eftersom man ofta hör mycket negativt kring integration. Man ska inte dra för stora växlar och säga att integrationen går jättebra, men jag hade förväntat mig fler nedåtgående kurvor i alla avseenden, säger Alen Musaefendic.
Sysselsättningen är ett område där det går bättre för alla grupper, och där utrikes födda samtidigt knappar in på svenskfödda. Det syns när andelen som förvärvsarbetar och andelen som är öppet arbetslösa mäts. Däremot är det tydligt att utrikes födda drabbades hårdare av finanskrisen 2008 än svenskfödda.
– Nyanlända omfattas ofta inte av trygghetssystemen eftersom de saknar tillsvidareanställning. Då är det oftast de som får gå först när det är dags att skära ner.
När kurvorna sedan började vända uppåt igen ökade andelen personer födda utanför EU som kom i sysselsättning snabbast.
– Det visar på Stockholmsregionens motståndskraft mot de här störningarna. Det vänder väldigt fort, och då återanställs man nästan fortare än man varslats, säger Alen Musaefendic.
Mörkast resultat visar mätningar av klyftorna inom skolan. Resultaten har försämrats både för svenskfödda och utrikes födda elever, samtidigt som klyftan mellan grupperna ökat. Bland unga födda utanför EU har andelen som är behöriga till gymnasiet efter nian sjunkit med 10 procentenheter mellan 2003 och 2012 – från 71,4 procent till 61,4. För elever födda inom EU men utanför Norden är tappet 13 procentenheter.
– Hela Sverige frågar sig vad som kan göras åt utbildningsresultaten. Vi på Handelskammaren drar slutsatsen att man behöver satsa mer på skolorna och speciellt i utsatta områden, säger Alen Musaefendic.
Alla stockholmare har fått mer pengar att röra sig med. Men den disponibla inkomsten har ökat mer för de som är födda i Sverige än för människor från andra delar av världen. För att se skillnaden i hälsa mellan de olika grupperna har Alen Musaefendic bland annat studerat antalet sjukdagar. Alla stockholmare har blivit friskare, och gapet mellan personer födda i Sverige och övriga världen har minskat.
– Att de här talen gått ner beror delvis på att det under perioden blivit striktare regler för sjukskrivning, men det här så kallade ohälsotalet är ändå det bästa måttet på hälsa i olika grupper, säger Alen Musaefendic.
Bassam Hanna är bilmekaniker och kom till Sverige från Syrien för 20 år sedan. Han tror att de som flyttar till Sverige i dag har lättare att få arbete.
– Det bor redan många invandrare här från samma områden, de kan hjälpa sina landsmän med språk och jobb, säger han.
Fayez Chahrstan har genom åren följt många nyanlända syriers väg in i det svenska samhället. När han själv kom till Sverige på 1980-talet var det nästan omöjligt för honom att fortsätta utbildningen inom kemi och fysik han påbörjat i hemlandet – han skulle i princip få börja om och hade inte råd. I stället läste han en ett och ett halvt år lång arbetsmarknadsutbildning i programmering för högutbildade invandrare, och direkt efter fick han jobb.
– Förr var det väldigt svårt att dra nytta av en utbildning man skaffat sig i hemlandet, men det har blivit mycket bättre i dag. Nu finns kurser för till exempel ingenjörer där de lär sig fackuttryck på svenska, säger Fayez Chahrstan.
Pierre Gergi jobbade som lärare i datarelaterade ämnen på universitetet i Aleppo i Syrien innan han kom till Sverige för nästan exakt ett år sedan. Han har läst svenska för invandrare i fem månader och har nu precis börjat en sex månader lång kurs i datorvetenskap genom projektet Korta vägen på Stockholms universitet som vänder sig till akademiker med utländsk bakgrund.
I november vill han skaffa jobb inom it-branschen.
– Jag hoppas få ett arbete, eftersom jag har 18 års erfarenhet från Syrien, säger Pierre Gergi.