För att etablera sig i det svenska samhället och arbetslivet är det viktigt att lära sig hur det svenska samhället fungerar och vad som är typiskt för den svenska kulturen. Hos oss får du träffa trevliga rådgivare som kan hjälpa dig knyta viktiga kontakter och bättre förstå det svenska samhället. Välkommen!
Projektet Lots
Innehållet spänner över många ämnen, såsom Sveriges geografi, demografi, ekonomi, sociala struktur, politik, välfärdsinstitutioner, kultur och traditioner. Utgångspunkten för samhällsorienteringen ska vara deltagarnas behov och frågor, utgår indelningen från grundläggande aktiviteter i människors vardagsliv:
> Att komma till Sverige
> Att påverka Sverige
> Att bo i Sverige
> Att utöva religion i Sverige
> Att försörja sig och utvecklas i Sverige
> Att bli sjuk och åldras i Sverige
> Att bilda familj i Sverige
> Lokalkunskap
> Att leva med barn i Sverige
Att komma till Sverige
Migrationsprocessens olika faser
Integrationspolitiken i Sverige, princip och praktik.
Etableringsprocessen
Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen
Rasism
Språkets betydelse
Kulturmöten och kulturkrockar
Att bo i Sverige
Grundläggande drag i Sveriges geografi och befolkning.
Bosättningsmönster och arbetsmarknadens karaktär i land och stad, inklusive segregationstendenser.
Vardagliga och praktiska aspekter på boende, exempelvis vad som gäller i olika upplåtelseformer, bostadsförmedling, hemförsäkring, brandsäkerhet.
Att ta ett banklån.
Möjlighet att söka bostadsbidrag.
Lokalkunskap
Kommunen och närområdet: politik, arbetsmarknad, näringsliv, kommunikationer, föreningsliv och rekreation. Allemansrätten. Var centrala inrättningar som bibliotek, vårdcentral, polis, affärer, skolor etc.
Att försörja sig och utvecklas i Sverige
Arbetsmarknaden, fackföreningar, viktig lagstiftning på arbetsmarknadsområdet såsom arbetsmiljö och medinflytande.
Att starta och driva företag. Skatt, moms och deklaration.
Hur hushållens, företagens och offentlig ekonomi hänger samman.
Vuxenutbildningens olika former och möjligheten att få studiemedel. Validering av din kompetens.
Att bilda familj i Sverige
Individualistiska och kollektivistiska synsätt.
Välfärdsstatens idéer och uppbyggnad, inklusive tanken bakom särbeskattning, förskola och föräldraförsäkring.
Lagstiftning kring äktenskap och samboförhållanden.
Lagstiftning kring hbt-rättigheter.
Jämställdhet i grundlag, internationella konventioner, lagstiftning och praktik.
Familjerådgivning.
Kvinnojourer.
Att leva med barn i Sverige
Barns rättigheter som de uttrycks i FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning, inklusive förbudet mot barnaga.
Barnombudsmannen.
Skollagen, socialtjänstlagen och lagen om vård av unga.
Förskola och skola – organisation, arbetssätt, syfte och syn på barnen.
Förväntningar från skola och förskola på föräldrarna.
Förhållningssätt som barnen möter i skola och kamratkrets.
Synen på funktionshinder och möjligheter att få extra stöd.
Att påverka Sverige – Folkstyrelsen
Demokrati i teori och praktik.
Hur Sverige styrs.
Institutioner som riksdag, regering och statsförvaltning.
Grundläggande om Europeiska unionen.
Kommunernas ansvar och uppbyggnad.
Åsiktsbildningen i samhället inklusive politiska partier, föreningar och organisationer, massmedia.
Hur val går till.
Demokratiska förhållningssätt i vardagen.
Rättsstaten
Grundlagens principer om åsiktsfrihet, föreningsfrihet, tryckfrihet etc.
Rättsstatens principer. Att hävda sin rätt.
Rättsväsendet inklusive Justitieombudsmannen och Justitiekanslern samt polisens roll.
Myndighetskontakter.
Offentlighet och sekretess.
Mutor och bestickning.
Att bli sjuk och åldras i Sverige
Välfärdsstatens idé och finansiering. Sjukvårdens organisation och finansiering. 112, apotek och sjukvårdsupplysning. Egenvårdens funktion. Tandvård. Äldreomsorg. Pensioner.
Att utöva religion i Sverige
2021 Intensivåret för nyanlända
Satsningen syftar till bättre integration och den ska göra att nyanlända snabbare etableras på arbetsmarknaden.
Genom intensivåret kommer nyanlända som har rätt förutsättningar och motivation att i upp till ett års tid få ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo.
Intensivåret ger en bättre, mer intensiv start på etableringen. Det innebär ett kvalitetslyft av etableringsuppdraget som samtidigt ställer högre krav på individen. Syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Fokus kommer att ligga på språk, arbetsplatsnära insatser och kortare utbildning.
Språkplikt – deltagande i vuxenutbildning i
svenska för invandrare (sfi) för rätt till
försörjningsstöd
Regeringen föreslår att det i Socialtjänstlagen införs ett tillägg om att den enskilde vid behov ska delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. Detta för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte deltar i utbildning i svenska för invandrare.
Språkkunskaper förbättrar möjligheten till ett jobb
Meningen är att göra det tydligt hur viktigt det är att vara med i språkutbildningen. Detta för att förbättra möjligheten att få arbete och etableras i Sverige. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Den som vill in på arbetsmarknaden måste lära sig svenska.
I Sverige betalas språkundervisningen av staten, via introduktionsprogrammet som sköts av arbetsförmedlingen.
Jämför detta med t.ex. Holland, där man som flykting måste betala språkundervisningen med egna pengar.
Etableringsjobb- ett lagförslag
Etableringsjobb innebär en helt ny modell för staten att stimulera anställningar. Under anställningen ska individen enligt modellen få en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten.
Utformningen skiljer sig från dagens befintliga subventionerade anställningar på så sätt att subventionen betalas direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
UTLANDET
Frankrike
Frankrike vill tillämpa en tysk modell för en bättre integration. Läs mer>>
Sverige är bra på integration
Höjd ersättning till kommunerna för mottagandet av nyanlända
Regeringen har beslutat om höjning av den statliga schablonersättningen till kommunerna för mottagandet av nyanlända. Även schablonersättningen för hälsoundersökningar har höjts. Förändringarna sker efter att riksdagen har beslutat om budgeten för 2019.
Schablonersättningen för mottagandet av nyanlända höjs på grund av att prisbasbeloppet för 2019 har fastställts, men även på grund av utökade medel för utbildningsplikten.
Genom medlen för utbildningsplikten ersätts kommunerna för den merkostnad som kan uppstå av att anpassa och utöka vuxenutbildningen för nyanlända som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet.
I statsbudgeten för 2018 tillfördes kommunerna 301 miljoner kronor mot bakgrund av införandet av utbildningsplikten. I statsbudgeten för 2019, som har beslutats av riksdagen, ökar tillskottet till kommunerna till 467 miljoner kronor. Ökningen beror på att antalet personer som omfattas av utbildningsplikten och deltar i utbildning förväntas öka. Läs mer>>>
Miljarder till jämställdhet och etablering
25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Internationellt anser de flesta att vi i Sverige är effektiva när det gäller att snabbt få in folk på arbetsmarknaden. Vi har en bra och generös introduktion.
Det tar lång tid, men efter tio femton år i Sverige jobbar 70 procent av de flesta flyktinggrupperna. Och skillnaden mellan dem och arbetskraftsinvandrarna minskar successivt.