Tjugondag knut

… Knutdagen har sitt namn efter den danske hertigen Knut Lavard, som mördades den 7 januari 1131 och senare blev helgonförklarad. Hans dödsdag råkade vara dagen efter trettondagen, då julen var slut. Men vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet med en vecka, och namnet Knut flyttades från 7 till 14 januari. Orsaken var att varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en efterfest åtta dagar senare, en så kallad oktav.

I Bondepraktikan står det ”Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut”. Den 20:e dagen efter jul är julen slut, en tradition som vi har åtminstone sedan 1600-talet. 

Knut Lavard knappast blev helgon för sina goda gärningars skull utan snarare för att han hade inflytelserika släktingar.

Hans son, kung Valdemar den gode, fick påven att helgonförklara Knut 1169.

Knuts dag var länge den 7 januari, den första vardagen efter julen. Men på 1700-talet flyttades Knutsdagen till den 13 januari och så blev denna dag istället julens sista dag.

Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.