Diskriminering

IIS arrangerar seminarier och föreläsningar om diskriminering och jämställdhet.  Ofta träffas vi hos våra vänner på olika invandrarföreningar där vi aktivt deltar i deras workshops.

Diskriminering på grund av nationalitet- ursprung, religion, kön, sexuell lagning, funktions-nedsättning m.m. förekommer i både vardagsliv och arbetsliv. Rätt ofta sker diskriminering i det tysta. Det är sällan diskriminering är sakligt grundad, till exempel en person som faktiskt inte kan utföra ett visst jobb på grund av funktionshinder. Diskriminering grundas istället ofta på fördomar och okunskap. Det finns hjälp att få mot diskriminering.  Allt oftare söker man hjälp och få den!

En man som använder rullstol nekades att åka med buss

Vid minst fyra tillfällen under perioden 2017–2018 nekades en man i Västmanland som använder rullstol att åka med regiontrafikens buss. DO anser att mannen har utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och väljer nu att stämma bussbolaget.

Enligt mannen har han återkommande nekats att åka med bussen, trots att rullstolen uppfyller de av bussbolaget uppställda kraven på mått och vikt.

Bussbolaget erkänner att mannen har nekats att åka buss vid fyra tillfällen. Orsaken ska enligt bussbolaget vara att förarna felaktigt har antagit att rullstolen varit för tung för att ta med på bussen. 

Bussbolaget ansvarar för att den som har rätt att åka också får åka. Om passagerare som använder rullstol nekas för att bussförare inte har de kunskaper som krävs är det bussbolagets ansvar. I det här fallet framstår kunskapsbristen hos bussbolaget.

DO stämmer nu bussbolaget och begär 60 000 kronor i diskrimineringsersättning för mannen. Det blir nu upp till domstolen att avgöra om det har varit fråga om diskriminering.

Student med hörselnedsättning diskriminerad av Malmö universitet

Ärendet rör en student som påbörjade en utbildning vid Malmö universitet (tidigare Malmö högskola) hösten 2016. Inför terminsstarten tog hon kontakt med universitetets stödenhet för personer med funktionsnedsättning och berättade om sin hörselnedsättning och vilka behov hon hade för att kunna ta del av undervisningen. Bland annat diskuterades tillgången till mikrofon och teleslinga i utbildningssalarna. Under hösterterminen 2016 och även under vårterminen 2017 använde föreläsarna sällan mikrofon och föreläsningarna hölls återkommande i salar utan teleslinga.

Tingsrätten anser att universitetet har utsatt studenten för diskriminering som har samband med bristande tillgänglighet. Mot bakgrund av medgivandet har parterna träffat en överenskommelse som innebär att universitetet betalar 30 000 kronor i ersättning till kvinnan.

Etnisk diskriminering i butiken

En romsk familj hade varit inne i en av två till varandra intilliggande butiker med samma ägare, och upptäckte redan då att personalen övervakade dem. När de sedan gick vidare till den andra butiken följde två ur personalen från den första butiken efter dem. Pappan bad personalen att sluta, men fick bland annat till svar att butikspersonalen kunde ringa till Securitas och låta väktare följa efter familjen i stället, och att det var helt upp till personalen att bestämma vem som skulle få handla där. Butiken har i tingsrätten hävdat att pappan oprovocerat uppträdde aggressivt mot personalen, men en filminspelning som pappan har gjort ger enligt tingsrätten inte stöd för det påståendet. Enligt tingsrätten har familjen därmed utsatts för ett missgynnande som har samband med deras etniska tillhörighet. Tingsrätten dömer butiken att betala det av DO yrkade beloppet på 30 000 kronor vardera till föräldrarna och 15 000 kronor till deras son för den diskriminering de har utsatts för.

 

En gravid transman nekades försäkring hos Folksam

En gravid transman ville teckna en så kallad gravidförsäkring hos Folksam. Till en början försökte mannen ansöka via bolagets webbplats. När det inte fungerade ringde han i stället till bolagets kundtjänst men fick vid två olika tillfällen beskedet att det inte var möjligt att teckna försäkringen för personer med manligt personnummer.DO bedömde efter utredning att mannen hade missgynnats i förhållande till personer med kvinnligt personnummer och att det därmed har varit fråga om diskriminering som hade samband med kön. I och med att mannen inte kunde teckna någon försäkring försattes han i en utsatt position utan försäkringsskydd om något skulle har hänt.Folksam medgav diskrimineringen och betalade enligt en överenskommelse med DO 50 000 kronor i ersättning till mannen.

Diskriminerades när hon sökte jobb

En kvinnlig kock från Västerhaninge får 70.000 kronor i ersättning sedan företaget hon sökt jobb på avfärdat henne med orden ”jobbet är inget för tjejer”. Det var den 23 februari 2009 som en kvinnlig kock, efter att ha sett en annons i DN, sökte jobb som styckmästarlärling hos Söders Kött och Fläsk AB i Johanneshov. När hon ringde upp företagets ägare fick hon till svar att ”jobbet är inget för tjejer” samt att företaget inte hade något omklädningsrum för kvinnor. Ägaren förklarade också att det handlade om tidiga morgnar och att jobbet var tungt och miljön kylig. Kvinnan förklarade att detta inte var något problem men avfärdades trots det av ägaren. Kvinnan anmälde händelsen till sin fackförening, Hotell- och restauranganställdas förbund, som tog fallet vidare till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Efter en förlikning mellan DO och företaget tilldöms nu kvinnan 70.000 kronor i skadestånd.

Får ersättning efter slöjförbud

En kvinna i Stockholm som tvingades sluta en kommunal yrkesutbildning eftersom hon bar en lång huvudduk får nu 35 000 kronor i ersättning från Stockholms stad.

Utbildningen skulle leda till jobb för kvinnan inom städbranschen – men när hon kom till undervisningen den första dagen fick hon veta att framtida arbetsgivare inte skulle acceptera hennes klädsel. Kvinnan avanmäldes därför från kursen.

Händelsen, som inträffade i april 2008, anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO beslutade att stämma Stockholms stad men parterna nådde i stället en överenskommelse som ger kvinnan ersättning.

Griskött

Arbetsförmedlingen och diskriminerings-ombudsmannen har nu gjort upp om en förlikning i fallet med en kvinna som skulle gå en kockutbildning där hon, trots att hon av religiösa skäl inte äter griskött, fått information om att alla måste provsmaka maten. Arbetsförmedlingen har tidigare anpassat utbildningen till elever som inte äter fläskkött men den informationen nådde inte fram denna gång, säger Arbetsförmedlingens verksjurist Carl Lindencrona. Det ska, enligt Arbetsförmedlingen, inte vara några problem att anpassa utbildningen så att en elev inte behöver provsmaka fläskkött. I det aktuella fallet hade kvinnan ännu inte påbörjat utbildningen utan bara gått på ett informationsmöte där hon fått veta att hon måste provsmaka maten. Därför valde hon att inte gå utbildningen.

Håboskola tvingas betala diskriminerad elev

Nyheter Västerängsskolan i Håbo kommun får nu betala 30 000 kronor i skadestånd till en elev för att ha brutit mot diskrimineringslagen. När en familj i Bålsta fick veta att deras son inte fick plats i Västerängsskolan, eftersom skolan vek fyra platser åt flickor för att få en jämnare könsfördelning, så valde de att anmäla ärendet till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Och DO har nu förhandlat fram en förlikning med Håbo kommun som innebär att man medger att man har gjort fel. Kommunen går också med på att betala 30 000 kronor i skadestånd till eleven.

_________________________

Norge

Frisör döms till böter för att hon nekade kvinna med hijab

Det var i oktober 2015 som Malika Bayan gick in i en frisörsalong i norska Bryne, strax söder om Stavanger. Hon nekades behandling och frisören uppgav att hon ”inte tar i sådana som du”. I veckan inleddes rättegången mot frisören, som nu döms till böter för diskriminering.
– Hade hon inte dömts hade vi kunnat få se ett slags apartheid i Norge där muslimer skiljs ut och inte inkluderade i definitionen ”alla”, säger Malika Bayan.

”Totalitär symbol”

Frisören har tidigare sagt till norska medier att hijab för henne är en ”totalitär symbol” som ”betyder att jag ska dödas”. Hon har berättat att hon inte ville ”släppa in ondskan” i sin frisörsalong. Hon döms nu till böter på 10 000 kronor, samt får stå för rättegångskostnaderna.

Kvinnans advokat säger till NRK att domen präglas av att hennes klient tidigare varit aktiv i den anti-islamska grupperingen Stopp islamiseringen av Norge.

– Hon döms på grund av sina åsikter och vad hon tänkte där och då. Domarna hoppar över den svåra frågan om huruvida hijab är religion eller inte, säger advokaten Ellefsen Eide.

Uppmärksammat fall

Målet har väckt het debatt i Norge, och både frisören och kunden har känt sig utsatta. Även domaren i målet har fått ta emot hotfulla e-post. I domen, som avkunnades vid rätten i Jæren i Norge konstateras att ”det står utom tvivel att hijab är ett uttryck för religion”.
Malika Bayan säger till NRK att hon är nöjd med utfallet och att det inte handlar om storleken på boten, utan att rätten konstaterat att det inte är lagligt att diskriminera.

Ingen diskriminering mot föräldrar

Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb – både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Stockholms universitet, som är den första i sitt slag i Sverige.

 – Vi hittar ingen diskriminering mot föräldrar, varken mot mödrar eller mot fäder vid rekrytering. Det motsäger vad tidigare forskning från USA visar, säger Anni Erlandsson, doktorand i sociologi och en av författarna till studien, i ett pressutskick.

Med hjälp av fiktiva namn sökte forskarna 2.144 jobb på den svenska arbetsmarknaden. I jobbansökningarna skrev de slumpmässigt att de var män, kvinnor och om de var föräldrar eller inte. De ansökte om både låg- och högkvalificerade jobb inom totalt 18 yrken, bland andra butikskassör, förskole- och gymnasielärare, städare, dataingenjör och sjuksköterska.

Resultaten visar att det inte var någon skillnad i vilka som blev kontaktade av arbetsgivaren baserat på kön eller föräldraskap, varken inom låg- eller högkvalificerade yrken.

Anni Erlandsson menar att resultaten stödjer tesen om Sverige som ett jämlikt land för föräldrar. Samtidigt pekar hon på att förklaringen till den så kallade ojämlikhet som ändå finns på arbetsmarknaden kan ha andra orsaker än diskriminering vid själva anställningsprocessen.

– Det kan finnas förklaringar på yrkesnivå, att kvinnor jobbar mer deltid eller gör andra val i arbetslivet, säger hon.

Magnus Bygren, professor i sociologi och medförfattare till studien, är inne på en liknande förklaring.

– Det verkar inte vara så att arbetsgivare bidrar till ojämlikheten. Vår forskning visar att för att öka jämställdheten bör sökarljuset riktas mot hur män och kvinnor beter sig efter att de blir föräldrar. Det kan till exempel handla om att rikta föräldraledigheten så att den blir mer jämlik, och att kvinnor släpper lite på ansvaret för barnen samtidigt som män behöver ta mer ansvar, säger han.

_________________________

Gränsfall

En manlig kirurg döms för diskriminering för ha nekat utföra en undersökning efter att patienten nekat att ta honom i hand för att hälsa.

– Det här visar att det är helt orimligt att neka en person vård på grund av att man av religiösa skäl väljer att hälsa utan att ta i hand, säger Anna Rosenmüller Nordlander på DO:s processenhet, i ett pressmeddelande.

Domen kom i veckan i Hässleholms tingsrätt och den specialistmottagning där läkaren är anställd döms nu att betala 75 000 kronor till kvinnan i skadestånd.

Kvinnan hade skickats på remiss till mottagningen för sina magsmärtor. I januari 2013 blev hon kallad till undersökning.

Tingsrätten skriver i sin dom att kvinnan var väl medveten om att läkaren var en man och hon hade inte några invändningar mot att undersökas av honom.

Vidare skriver rätten att hon av religiösa skäl avböjde att ta läkaren i hand och i stället ville hälsa på sitt vis genom att lägga handen mot sitt bröst och nicka.

Enligt tingsrättens dom kunde inte läkaren acceptera och vägrade då att utan genomföra undersökningen. Läkaren skrev i kvinnans journal att han rekommenderade att hon istället skulle undersökas av en kvinnlig läkare utan att hon själv begärt det.

Tingsrätten konstaterar att läkarens bemötande är diskriminering som har samband med kvinnans religion. Hon har också diskriminerats ytterligare genom läkarens hänvisning till en kvinnlig läkare eftersom undersökning riskerade att fördröjas då hon inte längre fick tillgång till alla läkare.

Läkaren överklagade domen till hovrätten.

Hovrätten över Skåne och Blekinge friade läkaren från diskriminering i april 2016.  Hovrätten menade att DO inte kunde visa att den uteblivna läkarundersökningen hade samband med kvinnans religion eller etniska tillhörighet.

DO överklagar domen till Högsta domstolen.

Reaktion

Det är hög tid att stå upp för våra demokratiska värderingar, jämställdhet och allas lika värde. Och vår svenska kultur i mötet med människor från andra delar av världen, skriver läkarstudent  Linn Österlund.  

En kvinnlig, muslimsk patient vägrar skaka hand med en manlig läkare på grund av sin tro. Hon hävdar sedan att han vägrar genomföra en gastroskopi på henne på grund av att ”i Sverige hälsar man på varandra genom att ta i hand”. Kvinnan stämmer senare läkarens arbetsgivare tillsammans med DO och tingsrätten i Hässleholm dömer arbetsgivaren att betala 75 000 kronor i skadestånd för att kvinnan blivit diskriminerad på grund av sin religion.

Jag och andra kvinnliga kursare på läkarlinjen kan berätta om flera exempel där vi, på grund av vårt kön, blivit bemötta på ett ytterst icke-respektfullt sätt från patienter som hänvisat till sin religion. Det brukar börja med att vederbörande inte vill hälsa genom att ta i hand och sedan eskalerar det till att man får lämna rummet vid undersökning. Inte sällan redan vid blotta åsynen av den kvinnliga läkarstudenten blir man hänvisad ut till personalrummet. Nyligen hade en 17-årig patient från Afghanistan redan från början bestämt att han inte ville träffa kvinnliga läkare. Han hade på förhand uttryckt detta krav så att berörd mottagning fick anpassa sin schemaläggning av läkarna. Jag som läkarstudent gavs inte ens möjligheten att fråga om jag kunde få vara med och bara observera.  Jag skulle kunna räkna upp många fler exempel.

 

Viktigt vägskäl

Om patienten kan betala fullt ut för sin egen vård är det helt upp till honom att bestämma både hårfärg, klädsel, utseende och kön på sin läkare. Men så länge man väljer att ta del av den offentligt finansierade vården får man faktiskt acceptera att läkaren inte alltid kan vara en medelålders man, utan i nästan häften av fallen kan komma att vara kvinna av varierande ålder. Här står vi inför ett viktigt vägval. Ett tydligt beslut som måste fattas skyndsamt. Antingen står vi upp för demokratiska värden som jämställdhet och alla människors lika värde och inte minst för respekten gentemot professionen oavsett kön, etnicitet etcetera. Vi står även upp för kutym och svensk kultur där man faktiskt hälsar på sin patient / läkare genom att skaka hand. Eller så väljer vi bort det här, men då får vi alla leva med konsekvenserna. Vill vi det? Troligen inte.

Linn Österlund, läkarstudent