Då och då håller vi kurser för nybörjare, ibland också för mer erfarna svampintresserade. Om tid och plats se våra evenemang. Om du och dina kompisar känner att ni vill lära er mer om svamp kan vi ordna en lokalkurs i Mölndal eller här på Ångpannegatan 7 (minst 5 deltagare). Kontakta i så fall här… ​ 

Vanliga frågor: Vad är svamp? 

Svampar är levande organismer, som djur och växter. Men man har bevisat att de står genetiskt närmare djuren än växterna.

Hur många svamparter finns det? 

Om vi bara talar om svampar som syns med blotta ögat, räknar man med att det finns kanske 5000 arter i Europa. Hur många som finns i resten av världen vet vi inte. ​ 

Hur många arter kan man äta? 

Vilka är giftiga? ​ Riktigt goda matsvampar: 10-tal arter, men smaken varierar. Ätliga, men utan större kulinariskt värde: ca 100. Konstaterat dödligt giftiga: högst 10. Andra konstaterat giftiga: ca 100. ​ 

Men de resterande 4800 arterna då? ​ 

De kallas oätliga. Vi lär oss mer om detta på kurserna. Där får du också lära dig: ​ Var och vilken tid på året ska jag leta efter vilka matsvampar? Hur ska jag känna igen de godaste och de farligaste arterna? Vilken svampbok ska jag skaffa mig? Hur växer svamparna? Hur yttrar sig en svampförgiftning? Är alla svamparter upptäckta? ​ 

Vad skiljer svampar från andra organismer? ​ 

Svampar och djur lever av organisk materia, dvs av levande eller döda organismer. Växterna lever (i princip) av oorganisk materia, koldioxid, salter, mineraler, osv och innehåller (vanligen) klorofyll. Svamparnas celler är uppbyggda av kitin, växternas av cellulosa. Djur kan (i princip) förflytta sig, svampar och växter sitter fast. Djurens mage sitter inuti kroppen, svamparnas utanför (i den meningen att de utsöndrar enzymer till omgivningen). ​ 

Vad menas med att en art är ”oätlig”? ​ 

Orsaken brukar finnas bland följande: ​ Svampen är för liten, för slemmig, för seg, eller luktar eller smakar illa. Man misstänker att den kan vara giftig. Ingen vet om den är ätlig. Prova inte själv! Arten är sällsynt och bör skonas. ​ 

Hur känner man igen en art? ​ 

Man tittar på ett antal karaktärer: ​ Vad har svampen för sporbildande organ (hymenofor)? Lameller (skivlingar)? Rör med porer (soppar eller tickor)? Taggar (taggsvampar m fl)? Är ytan slät (murklor, fingersvampar, röksvampar, m fl)? osv. ​ 

Vad växer svampen på/i?

Ved (kvistar, kottar, stubbar)? Marken i skog? Gräsmatta eller beteshage? Sumpmark eller bäck? Annan svamp? osv. ​ 

Sedan noterar man form, färg, och annat, beroende på svaret på fråga 1. Svampens storlek spelar ofta inte så stor roll. ​ ​

 

Det inträffar att folk blir förgiftade varje år.

Vårt råd är att aldrig plocka en svamp om man inte är till 110 procent säker på att den är ätlig.

Det finns inga genvägar. Man måste veta att det till exempel är en kantarell. Vet man inte det ska man låta bli att plocka den, det är bara så.

Flera gånger har folk plockat spindelskivling i tron att det är trattkantarell, något som kan sluta riktigt illa eftersom spindelskivling innehåller ett gift som skadar njurarna. I värsta fall kan man tvingas byta njure…

TIPS

Ladda ner en svamp-app inför skogsturen. Svampguiden har en app för både Iphone och Android.

Apparna kan man lita på och svampböckerna också om de är nya.

Men det kan ändå vara svårt att bestämma vilken sort det är.

 

 

 

 – Om man inte hinner rensa på en gång klarar sig kantareller flera dagar i kylen, kanske upp till en vecka. Sopparna ska man helst ta hand om på en gång.

 

– Jag har plockat rätt mycket snöbollschampinjoner i dag och trattkantarellerna börjar komma nu på många håll, samma med Karl Johan. Just nu ser det väldigt bra ut, jag är optimistisk och tror att det kan bli en mycket bra svamphöst, säger Pelle Holmberg.

Detta efter ett svampår som han hittills tycker har varit i obalans, med mycket svamp ena veckan och ingenting den andra. Det har också varit stora skillnader mellan olika platser i landet. Men nu har regnet gjort sitt till, och kommer det lite värme på det kan det bli riktigt bra i stora delar av landet. Längst upp i norr ser det dock mörkare ut för den som tänkt sig en stuvning på egenplockad svamp – där kan det bli lite för kallt.

Receptet för att lyckas i svampskogen är att lära sig lite mer och inte bara rikta in sig på kantarellerna.

– Tyvärr är nog svensken fortfarande väldigt mycket av en kantarellplockare. För den som är lite mer kunnig finns det väldigt mycket att välja på i skogen nu, säger Holmberg.

 

 

Trattkantareller

 

Trattkantarellen plockas senare än den gula kantarellen, i september-oktober.

Bör inte förväxlas med den giftiga spindelskivlingen.

Den kallas även för höstkantarell.

Den har tunn hatt, trattformad och ovansidan är gulbrun till brunsvart.

Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.

Foten är ihålig och brungul till gul i färgen.

Den är vanlig i mossig barrskog över hela landet.

Kan även förväxlas med rödgul trumpetsvamp – en ätlig delikatess

som ofta trivs i mer fuktig vitmossmiljö.

Lycka till!