Traditioner

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk – när, hur och varför?  Svenska traditioner är förknippade med svenska kyrkan fast kyrkan kan vara något som inte behöver vara relaterad till tro utan estetik, konst och arkitektur. Se svenska vackraste kyrkor här>>

Jultraditioner

Lucia

Den 13 december är magisk på något sätt. Då firar vi i Sverige minnet av en kvinna från den sicilianska staden Syracusa som blev kristen martyr redan år 304. Denna Sankta Lucia är en av grunderna till våra dagars ljusfest. Läs mer>>

Advent

Advent är för många människor en uppskattad tid på året då man plockar fram adventsljusstaken, hänger adventsstjärnor i sina fönster, och inväntar julen. Sedan 1930-talet har det också funnits adventskalendrar för barn där en lucka öppnas varje dag i december fram till julafton.

Ordet advent kommer ifrån latin och kan närmast översättas till ankomst, och det är då Jesus ankomst (födelse) som det syftas på och som enligt kristendomen skedde på juldagen. Julfirandet är sedan 300-talet en kristen högtid, men det var först år 354 som den katolska kyrkan valde att förlägga Jesus födelse till den 25 december (juldagen).

Många människor tänder ett adventsljus på första söndagen i advent, och därefter ytterligare ett ljus för varje söndag innan julafton då alla fyra ljusen är tända. Att det just är en söndag som utgör starten på advent har att göra med att Jesus enligt evangelierna uppstod efter korsfästelsen på en söndag. Första söndagen i advent är också kyrkoårets första dag.

Jul

Julen börjar tidigt nu för tiden. Affärerna börjar julskylta tidigt i november. Själva julhelgen börjar dock först på lille julafton – d.v.s. den 23 december. Julklapparna slås in, lackas och får julrim på.  Maten och allt annat förbereds inför den stora dagen – julafton.​

På julafton samlas släkt till julmåltid. Ofta blir det julbord med julskinka och mycket god julmat. Risgrynsgröt kommer framåt slutet på julbordet. Sedan delas julklapparna ut. Julbön äger rum i kyrkorna på eftermiddagen och midnattsmässa firas i många kyrkor denna dag.​

Men den egentliga anledningen till att vi firar jul inträffar faktiskt först på juldagen.  Den 25 december är Jesu födelsedag. I kyrkorna hålls julotta som infaller vid 7-tiden på morgonen. Ofta är detta en dag då man är hemma och tar det lugn. Barnen leker med sina julklappar och julefriden infinner sig efter allt julstök.​

Även annandag jul är en helgdag. En välbehövlig dag för avkoppling och gemenskap….​

Vill du hitta recept på julgodis. Klicka här >>​​​ 

Trettonhelgen

Trettondagen 6 januari firas i Norden till åminnelse av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse.

Trettondedagsafton infaller den 5 januari, dagen före Trettondedag jul, i det kristna julfirandet. Trettondagsafton är inte en röd dag. I flera sydliga länder är den här dagen även inledningen på karnevalsäsongen.

Varför firas trettondagshelgen?

I den ortodoxa kyrkan är trettonhelgen julfirandets höjdpunkt, då firas Jesus dop som skedde flera år efter födelsen, av Johannes Döparen. I Sverige väntar vi till första söndagen efter trettondagen, och låter trettondagen stå för Jesus uppenbarelse på jorden.

Firades som Jesus födelsedag

Från allra första början, under fornkyrkans tid, firades 6 januari, trettondagen, som Jesus födelsedag. Dagen kallas epifania vilket är grekiska och betyder uppenbarelsefest, men på 300-talet flyttade man den till den 24 eller 25 december i stället.

De tre vise männens dag

I många kristna länder tillhör trettondagen de tre vise männen som sades ha kommit till Betlehem 13 dagar efter Jesus födelse med sina gåvor. I många länder firar man denna dag genom att utbyta presenter, och inte under julafton som i Sverige.

Läs mer>>>

Nyår

Nyårsfirande på nyårsafton den 31 december sker ofta med goda vänner. Man äter god mat tillsammans. Det finns inga särskilda traditioner vad gäller maten. Det ska vara festligt, men maten kan egentligen bestå av vad som helst. Visserligen sägs det säljas mer hummer och oxfilé än vanligt inför denna helt, men detta är inget som är givet på något sätt.​

Tolvslaget firas med mousserande vin eller champagne och mycket fyrverkerier. En annan tradition är att domkyrkoklockorna i landet ringer in det nya året.​

Sedan börjar vi alltid det nya året med en helgdag – nyårsdagen den 1 januari. Det är en dag då många tar det lugnt, tittar på nyårskonsert från Wien eller på den traditionella backhoppningen på TV.​

Alla Hjärtans Dag

En del hävdar att turturduvorna inleder sin parningsperiod i mitten av februari och att alla hjärtans dag därför firas den 14 februari. Andra hävdar att det är en rent kommersiell dag. För många är det en dag då man får chansen att tänka lite speciellt på dem som vi tycker om.​

Att uppvakta på Alla Hjärtans Dag är inte någon speciellt gammal tradition här i Sverige. På 50-talet så började vissa större varuhus att uppmuntra till att fira denna dag.​

Det tog ett tag innan traditionen slog rot i Sverige. I England lär man däremot ha firat St Valentines day sedan 1400-talet.​

Om du tycker att Alla hjärtans dag är för pretentiöst – varför inte bjuda någon vän på middag eller passa på att vara extra vänlig denna dag….​

Myten om Valentine​

Valentin var enligt sägnen en präst som verkade i Rom år 269 e Kristus. Han vigde förälskade par i hemlighet, eftersom kejsaren hade förbjudit alla giftermål mellan unga människor.​

Han upptäcktes, blev fängslad och avrättades sedan genom halshuggning. Dessförinnan lyckades han smuggla ut ett kärlekskort till fångvaktarens dotter. Kortet var undertecknat ”Från din Valentin”.

​Älska mig mest

när jag förtjänar det minst

 för då behöver jag det bäst.​​ 

____________________________

Vårtraditioner

Vårens stora högtider och traditioner bygger på vår längtan efter ljuset, värmen och sommaren.

Kvinnodagen

Varje år sedan 1977 firas internationella kvinnodagen den 8 mars efter att FN gjort högtiden till en officiell dag. Dagen som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation i världen har dock sitt fäste redan i början av 1900-talet, och den tidiga kvinnorörelsen. År 1908 började amerikanska kvinnor att kämpa för sin rösträtt. Två år senare, när den socialistiska världsorganisationen Andra internationalens hade en konferens i Köpenhamn instiftades internationella kvinnodagen. Syftet var att lyfta krav på kvinnliga rättigheten och även rösträtt åt kvinnor.

 

 

Påsk​

Påsken firas till minne av Kristi korsfästelse, död och uppståndelse. Det är en av våra äldsta kyrkliga högtider som också firas i den judiska världen – då till minne av Moses och israeliternas uttåg ur Egypten.​​

Idag är Påsken en blandning av gammalt och nytt, av folktro och religion. Men framförallt är påsken en vårhögtid, då vi är lediga från jobbet, reser mycket och äter gott.​​

Skärtorsdagen lär i folktron ha varit den dag då påskkäringarna for till Blåkulla. Denna dag påbörjas påskfirandet.​​

Tidigare var långfredagen en tung dag. Det spelades dyster musik på radion. TV-programmen var tunga och tråkiga. Ingen fick göra något trevligt denna dag utan alla skulle minnas Jesu lidande och korsfästelse. Idag har denna tradition luckrats upp och långfredagen är mer lik ”vilken dag som helst”.​​

Påskafton är däremot en glad dag som firas i en positiv anda. I västra Sverige firas också med brasor och smällare. Denna dag önskar vi varandra Glad Påsk och äter ägg och sill.​​

Påskdagen firas till minnet av Jesu uppståndelse. Detta är också en glädjens dag. I kyrkan sjungs jubelpsalmer.​​

Annandag påsk är sista dagen i påskhelgen

Lekar och påskpyssel

Äggpickning

Två personer håller var sitt ägg i handen och stöter ena ändan mot varandra. Den vars ägg går sönder förlorar.​​

Äggätning

I många familjer tävlas det fortfarande om vem som kan äta flest ägg.​​

Äggmålning

Att måla eller färga ägg är en vanlig sed. En del blåser ur innehållet i ägget och återanvänder de vackert målade äggen år från år.​​

Påskägg

Barnen får konstgjorda ägg med olika innehåll: godis, choklad, presenter.​​

Påskris

Man tror att seden med påskris kommer från Jesu intåg i Jerusalem då man strödde palmkvistar på vägen och hade palmkvistar i händerna. I Sverige tar vi in björkris eller sälg och dekorerar riset med ägg.​​

Valborgsmässoafton​

Valborgsmässoafton eller i folkmun kallat ”Valborg” infaller alltid den sista april. Valborg har namnsdag den 1 maj – men vi firar Valborgsmässoafton redan kvällen innan.​

Traditionen firas i Sverige genom att man tänder en stor brasa och samlas kring denna. Många har på sig sin studentmössa – en av de få tillfälle detta är tradition.​

Brasan som tänds kallas lite olika i vårt avlånga land. Vanliga namn är Majbål, Majbrasa eller Valborgsmässobål / Valborgsmässoeld. I delar av norra Sverige säger man ibland också Majkase. När brasan är tänd sjunger en manskör traditionella vårsånger och någon håller ett tal till våren. För det är på Valborgsmässoafton som våren börjar – oavsett hur vädret ser ut.​

Varför eldar man då en brasa denna kväll? Ja, det sägs att man förr brukade börja släppa ut sina boskap på äng och mark den 1 maj. Det ansågs då bra att tända en eld vid Valborg för att hålla vargar och andra vilda djur borta från korna och getterna. Dessutom var det ett sätt att skydda sig mot häxor och att skrämma bort det onda.​

Vem var då Valborg? Hon var ett helgon som levde i Tyskland på 700-talet. Hon blev helgonförklarad på 800-talet. ​​ Läs mer>>>

____________________________

Sommartraditioner

Nationaldagen

Sveriges nationaldag firas sedan 1983 den 6 juni till minne av två viktiga händelser i Sveriges historia.

Riksdagen valde Gustav Vasa till kung över Sverige denna dag 1523. I samband med detta upplöstes Kalmarunionen samtidigt som grunden lades till ett svenskt nationellt rike.

Den 6 juni 1809 undertecknades Sveriges konstitution som gällde ända fram till ikraftträdandet av 1974 års regeringsform.  1809 års regeringsform fastslog våra medborgerliga rättigheter, bland annat religions- tryck- och yttrandefrihet.

Den 6 juni 2005 firades för första gången den svenska nationaldagen som helgdag. Samtidigt togs annandag pingst bort som helgdag.

Midsommar

I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.

Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.

Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill. Många dricker snaps till maten.

Midsommar är en högtid som firas nära sommarsolståndet, främst i norra Europa. I Sverige infaller den numera under perioden 19–26 juni, med inledande högtidsafton fredagen 19–25 juni. Sedan 300-talet firar den kristna kyrkan Johannes Döparens födelse den 24 juni varför högtiden i vissa områden starkt har, eller fortfarande förknippas med honom.

____________________________

Hösttraditioner

Alla Helgons Dag

Alla helgons dag ligger den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november, och följs av Alla själars dag (söndagen efter Alla helgons dag). Dagarna hör ihop, för de handlar om våra döda. Lördagen har dock fokus just på alla helgon. Det var Ludvig den fromme som år 855 beslöt att sätta samman alla helgon som inte fått en egen festdag på samma dag: Alla helgons fest. Temat för denna dag är just Helgonen.

Man kan notera att den gamla allhelgonadagen ligger kvar den 1 november, men utan att vara helgdag. I bondesamhället användes den 1 november för att förutsäga vädret och som nämnts har den setts som den första vinterdagen. Det sades ibland att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst, så blir det en mycket snörik vinter.’

De många helgonen fick en gemensam dag 

Tidigt i den kristna kyrkan började man fira helgonen och minnet av martyrer. Helgon var människor som man höll särskilda, heliga. Till martyrer räknas människor som dött för sin tro. 

Det blev till slut många dagar att fira och det uppstod ett behov av att samla helgonen och martyrerna utan namn till en egen helgondag. För cirka tusen år sedan infördes därför en gemensam dag för alla de helgon som inte kunde få egna dagar i almanackan.

Helgonens betydelse ser olika ut i olika kristna traditioner. Helgonen har olika betydelse också för enskilda kristna.  

 

Halloween – Alla helgons afton

I anglosaxiska länder motsvaras dagen före Alla helgons dag snarast av den folkliga Halloween – en förvrängning av det ursprungliga All Hallows’ Eve (alla helgons afton) – med barnupptåg av olika slag, en sed som sedan mitten av 1990-talet har vunnit spridning också i Sverige, där det fått ta över en del seder från det folkliga påskfirandet.

Under Halloween besöker barn klädda i skräckmundering hus utanför vilka en urgröpt pumpa ställts fram. Barnen kan vara utklädda till onda väsen som häxor, spöken eller liemannen. Ur den utplacerade pumpan har ett skräckinjagande låtsasansikte skurits i syfte att skrämma bort onda andar. Barnen ringer på och om någon öppnar frågar barnen ”bus eller godis?”. Att välja bus innebär att ett skämtsamt rackartyg kommer att drabba dem som har besöks.

Traditionellt firas Halloween alltid den 31 oktober.

____________________________